Skip to content

Room 4 Kidz Blogg www.room4kidz.se

GÖR PLATS FÖR BARNEN!

Monthly Archives: maj 2011

Livsmedelsverket har nu gått ut med att småbarn får smaka vanlig mat tidigare än 6 månaders ålder. Man får numera börja med smakportioner när barnet är 4 månader. Se artiklar i DN och UNT.SE

Jag skriver ”får börja” för som nybliven förälder är Livsmedelsverket = Lagen om barns ätande. När jag dubbelkollar detta med 4 månader, så får jag upp rekommendationen om 6 månader (Livsmedelsverket);

Vid cirka 6 månaders ålder är det lämpligt att börja låta barnet få små smakportioner av puréer och grötar. Smakportionerna är till för att barnet i långsam takt ska få smaka olika livsmedel och vänja sig vid att äta med sked.

Hm – jag trodde det var för att lära sig äta! Men men, det är viktigt med bordsskick också! Fast Alexandra Pascalidou, kolumnist i Metro (länk) tycker att det är ok att barn äter lera. Det kan ju vara ok för Livsmedelsverket också – om den är kokt först, kanske.

Tasteline tycker jag har en härlig approach (för att svänga sig lite med svengelska), de skanderar ”Så får du matglada barn”. Jag skulle dö för ett sådant enkelt recept att få barn börja äta, men det vore väl slöseri med resurser … i varje fall är det festligt med syskon där ett äter, och det andra inte. Och de flesta familjer verka ha så. Av någon anledning.

Dietisten i Må Bra hjälper till att få till bra matvanor för barnen, det är ju tacksamt! Annars tycker jag att Knattetimmen i P4 är ett riktigt bra program, de avdramatiserar Livsmedelsverket men ger verkliga råd där det behövs! Vill du lyssna er så gå till arkivet, eller lyssna på webradion! (senaste sändningen här) Det är nog lättare än att komma ihåg att det är varannan lördag klockan 12!

Fast i P4 Stockholm verkar det vara Knattetimme varje måndag kl 9:30. Det passar ju lagom efter en stressig måndagsmorgon! Tur att man kan lyssna via internet …

Annonser

Taggar:, , , ,

Vad tycker ni? Gjorde hon rätt? Karln friade under en basketbollmatch.

Hon tackar nej och springer ut från plan …
(Klicka på bilden så kommer du till Aftonbladets TV).

Är det föräldrarnas fel att det går dåligt för barnen i skolan? En debatt om detta har uppstått i USA för tillfället. Det är väl ungefär vad vi själva i Sverige har haft …

Vad tycker du?

Vidare har det debatteras om skolk ska betygsättas eller inte. Det har nog ingen missat som bor i Sverige!

Eller ja, snarare om skolk ska skrivas in i betyget eller inte – men jag tyckte det lät lite kul med att betygsätta skolk!

  • Lärarna tycker att skolk i betyget ger fel fokus (länk)
  • Skolk införs hösten 2012 (länk)
  • Rätt skarpt (länk) och citat:

”Barnombudsmannen, Skolverket och Skolinspektionen har alla tydligt markerat att de inte tycker att det är en bra idé. Flera allianspartier hävdar detsamma och Socialdemokraternas nya partiledare tycker att det är vansinne.”

Vad tycker du?

Sen tycker jag det är lite intressant att (V) tycker att det ska finnas en läxfri skola (Kristianstadsbladet Debatt).

”Hemläxor delar upp elever i två tydliga grupper: de som kan få mycket hjälp hemifrån och de som inte kan få det. Vi vill att läxläsning i stället ska ske på skoltid och med lärarhjälp. Det ska inte vara så att ditt mattebetyg beror på om din pappa är ingenjör eller inte.”

Då vet vi det.

Taggar:, ,

Av en annan anledning har jag kollat lite på nätet om gungor och vem som får sätta upp gångor. Frågan var om en förening som inte har någon fastighet (varken hus eller mark) får sätta upp en gunga. Jag fann denna passus (länk)

Vilka typer av lekplatser regleras av EN 1176-x och 1177?
Säkerhetsstandarderna EN 1176-x och 1177 reglerar offentliga lekplatser, däribland lekplatser i offentliga parker och förskolor, skolor och kyrkor samt lekplatser i gemensamma trädgårdsutrymmen i bostadsfastigheter.

Säkerhetsstandarderna gäller inte för nöjesparker, vattenparker, rullskridskoparker, idrottsanläggningar eller egna hem. Observera:  en  vanlig  lekplats  kan  ändå  finnas  i någon av dessa anläggningar, t.ex. intill en simbassäng utomhus.”

Det borde då inte gälla en allmänning, det är inte en offentlig lekplats. Nu texten ovan från ett företag som säljer lekparker så låt mig gräva lite till (länk) …

”Underlaget till gungor, Klätterställningar och dyliga redskap skall vara stötdämpande”

Hur är det då om man slår upp en gungställning på en sandstrand? Den kan man väl säga är stötdämpande, om någon skulle fråga?! Eller? Jag hittade även en egen site om Lekplatsbesiktning och varför det ska göras. Det är också ett företag, som säljer lekplatsbesiktningar. De trycker på att ..

” Dessutom anges att tomter och allmänna platser skall utformas så att de är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga”

Om man då är en förening, som ska ha en gunga på en sandstrand, och sandstranden är belägen på en ö – har man då inte problem med själva öns beskaffenhet?! En liten skärgårdsö är oftast lite svåråtkomlig, även för oss vanliga dödliga när vi bär på 20kg packning inför midsommar eller semesterveckan …
Många lagar trycker dock på ”fastighetsägaren

”Fastighetsägaren ansvar Fastighetsägaren som till exempel kommunen, en skola, bostadsbolag, eller bostadsrättsföreningar, har ansvar för att lekplatsens egenskaper upprättshålls (PBL). Ansvaret för att utrustning ska vara säker gäller oavsett tillverkningsår (PSL).”

Vill man ändå titta som fastighetsägare vad man kan göra så finns (samma) information på fastighetsagarna.se (direktlänk). Och till slut hittade jag även det här, så det finns inga kryphål (sista sidorna på denna sida):

”Det innebär att styrelsen i en samfällighet har samma ansvar för sin gemensamma lekplats som kommunen har för sina anläggningar”

Då är det bara dags att lära sig. Den här foldern hade några bra bilder på vad man ska tänkta på med fallhöjd och underlag för en lekplats – men det kan nu vara en överkurs om det redan är bekräftat att lekplatsen inte är offentlig! Men det är fina bilder … ! Folder länk
Så vad är då summan av kardemumman? Köp en bra gungställning! T ex en ”riktig” gunga som t ex ett dagis skulle haft (PSL = Produktsäkerhetslagen). Och där har ju kompisgungorna fått stor genomslagskraft … inte bara i lilla Fagersta antar jag!
Nu ligger sådana gungor på allt från 15 till 100 000kr. Lite andra förslag för privatmarknaden från ViiVilla 2009 här, och här är ett förslag på hemmabygge här (Byggahus.se forum) för lite under 2000kr! Shoppa på internet (Sportamore) här (och jag gillar ordleken i deras namn!).
Till slut ska vi väl ha de ”riktiga länkarna” också – till de som bestämmer
  • Konsumentverket (länk)
  • Konsumentverkets folder (länk)
Gunga lungt i sommar, det är allt jag kan säga!

Idag är det fredag – och fredagsmys för många familjer! Det är bäst att börja i tid – runt 15-tiden för nu är barnen klängiga, trötta och bara suktar efter mamma och pappa! Att man själv är trött och tärd efter veckan, vill helst bara vila huvudet, ögonen och öronen, får man lägga åt sidan – till klockan 19 sisådär när de sussar sött.

Söt mat? Från den här sidan: http://www.resurser.se/socker/ har jag hittat tabeller med ”tak” för barn. 1-3 år ska max ha 11 sockerbitar / dag (är inte det mycket?), 4-6åringar tål 12 sockerbitar. 7-10 år samt flickor upp till 14 ska ha max 15 bitar per dag (killar 11-14 kan äta 18st/dag). Hur mycket socker är det egentligen? 11 sockerbitar är 35g, som är 1400 kcal.

Vad innehåller mat i så fall? På ICA i Liljeholmen har man räknat lite och kommit fram till att t ex en Yoggi Yalla 3,5 dl innehåller 8 sockerbitar … det är 8 av 11 som en 3åring ska få i sig per dag! Med 1 dl Crunchy så får 3åringen i sig de övriga 3 bitarna. Innan frukost är över kan 3åringen redan fått sin ”dos” … Oups!

Nu har det kommit lite kritik om BMI också (uträkning) för att det är för snålt tilltaget. Frågan är om det är det, eller om vi generellt blivit lite … större! Benmärgen ni vet, den ”stora benstommen” som man hade som liten! Hm … man kan ju undra.

En diet kan ju hjälpa om man vill få lite ordning. Frågan är väl vad man ska hålla sig till! GI, LCHF eller Atkins? Något jag själv testat var att ta bort socker och jäst ur all mat. I det ingick även att utesluta sådant som jäser eller förvandlas till socker i magen t ex potatis och havregrynsgröt.

Frukosten uteblev nästan helt för att det finns jäst i bröd, socker i ost, smör, pålägg och mjölk, jäst i havregryn och socker i sylten och kaffe ska man ju helst undvika. Men det blev mycket god mat, kryddor är sällan sötade! Och det går att börja dagen med en gryta!

Men för mycket av det goda är inte bra det heller … ibland går det inte som man tänkt sig (Aftonbladet: Fibrer spräckte tarmen). Lite lagom är bra, precis som vanligt!

Taggar:, ,

Jag var inne på DN och kollade runt lite – bin Laden är nyligen död. I en liten notis längre ner på dn.se ser jag den här söta bilden:

Artikeln har dock följande rubrik: Priset på blöjor blir högre! Visserligen utan utropstecken i själva rubriken, men det kändes verkligen som det satt ett efter det! I Norge var det en annan visa innan nyår (citat från Alltförföräldrar.se), där var det Blöjkrig!

”… 10 paket UP&GO, 7-11 kg
och det kostade mig 119 norska kronor.
Ca 140 svenska”

Ja, varför åkte man inte dit?! Ölresor till Tyskland, Norrmännens matresor till Sverige – och Sveriges blöjresor till Norge. Ett blöjkrig får gärna starta här också – innan priserna höjs, vilket det gjorde i Norge efter nyår.

Efter en brand i USA fann de något inte brunnit upp! När de väl listade ut att det var en använd blöja, fick de idén till att ta det materialet och göra en gelé som de kan spruta ut (länk)

”Fire Gel: … It works by utilizing water absorbent polymers that are similar to those found in diapers.
The polymers create a type of thermal blanket that in turn makes it difficult for the fire to get through.
This is a great way to suppress wildfires. It is also used in fire prevention and can act as a barricade against fire.”

Det funkar så att det är små polymer-bubblor som suger åt sig vatten, och stannar där det hamnar – ungefär. I USA har det blivit ”egna brandkårer” från försäkringsbolagen som rycker ut om det härjar en brand och sprutar gelé på huset. Här är en länk till en film på YouTube hur den besprutade och besprutade sidan ser ut efter en brand.

Men … om nu skummet är så bra mot eld, när elden är borta – hur får man bort skummet? Om man nu har besprutat en brandgata i skogen för att rädda den, hur kan träden andas med gelen på sig?

Hm … det hittade jag faktiskt inga artiklar om. Om du gör det, lägg gärna till dem i kommentarerna!

Taggar:, ,

%d bloggare gillar detta: